Eders Höggrefl: Excellence ok HögLofl: Kongl. Collegium månde Nådgunstigt mig tillåta, at af d. 22 Januarij år 1720 ifrån London i underdån-ödmiukhet insända en kort berättelse angående Scottlands tilstånd i anseen-

förbundne wärken at wid magt hålla. Desse mästare sända deras arbete mäst up til London , ok lägga penningarne, som derföre falla, i en Cassa, hwrifrån de sedan utdelas i anseende til hwars ok

haft en tilökning af 10 à 15000 stycken årligen. Et foder bly, som hålles i NewCastle 21 men i London 19 1/2. Centner, hwarje af 112 pund, galt år 1719 omtrent 9 pund Sterling, ehuru det sedermera stigit til

slipstenarne brytas, emedan af samma stenar en god del utskeppas så wäl för London som främmande orter. En del af den starka handel, som drifwes i denna stad, beror på utskepningen af Bly,

flottan behöfwes folk, de hafwa dem här at tilgå. För hwilken orsak, som det säges, de kolwärken som ligga närmare London , ej blifwit uptagne. Dock blef i Konung Williams tid en

staden NewCastle af en Skilling p samma Chalder. Man sade kolhandeln wara den ansenligaste wid NewCastle, warande intet allenast hela London utan ock månge andra platser i ok utom England här ifrån försedde. Ok ehuruwäl det synes, som skulle en god

förordning giord, at när man skulle på strömen i London taga til flottans behof hwad siöfolk kunde finnas, skulle til hwart kolskepp, som de kallas, af 50 läster, 2 man

renhet räknas de bästa i England, ok i synnerhet de ifrån Lumley wärket, som altid bära det högsta priset i London . Ok äro derårlige omkring 7 Grufwor, hwilka gifwa til 100000 NewCastle Chalders det ena året med det andra.

ten af hwilken sten gör at han sändes strömen Derwert utföre, ok sedan på floden Ouse ok siöledes til London ok andra orter til bygnings. Ok är i dessa brotten gement at finna tekn af allahanda Musselskal. I Siöstaden

Tilförne arbetade ok togo de så mycket de kunde; Nu hafwa ofwansagde ägare et Contract med wissa köpmän i London sålunda, at som det funnits, at 30 el:r 40 ton blyertz kunna betiäna hela Europa för en rund tid, så

är en swart bitumineuse men hård materia, ej olik stenkol, allenast at han synes tätare, ok försändes han til London ok andra platser at brännas med kol, då han gör en god ok ren eld. Ok talte man nu om

dyrheten af Swenska Jernet. Ej långt derifrån äro 2 hus hwar grön Vitriol siudes, dock på annat sätt än wid London sker. Tre Mil ifrån staden Wiggin är en källa, til hwilken när man sätter et lius, des watn eller rättare

8 Wid Barnsley är et ståltråwärk, hwaraf tråden är berömd för des godhet ok styrka, ok brukas särdeles i London af dem som göra strump-Wäfstolar. I Nottingham Shire 2 I Derby Shire 2 I Ches Shire 4 I Denbigh Shire

af det föregående gör wid pass 7 tunnor Swänska til et skeppund. Efter det förra köpes skogen, som koles för Londons bruk ok behof, då en Mila af 5 sådana famnar wed gör et kärrlass af 60 säckar, hwarje säck hållande

-rande Sussex den provincen, som ej allenast de der belägna Wärk förser utan ock staden London med kol så wäl som timber til en stor del. Skogen består som annorstädes af Ek, bok ok biörk,

största i Sussex, utan ock bäst wid magt hållen, ok är belägen wid Lamberhurst en liten stad 40 Mil ifrån London , så skall ock af den närmast in wid samma ort belägna jerngrufwa kunna slutas om de öfriga. Som

det bäste slaget, warande helt tät ok fin, får under rostandet en purpurfärg, ok köpes up af glassliparna i London , hwilka bruka at polera glas dermed i stället

Ägaren, ok 3 Skill:r p Cent:r eller 7 1/2 lispund til dem, som sofrade honom ut, förutan forlönen til London . Glocester Masugn, så kallad efter Hertigen af det namnet, sades wara en af de bästa i Sussex, både

at en myckenhet Stycken äro färdiga wid wärken i Sussex, sändes på konungens wägnar en Proofmaster ifrån London eller ifrån Fälttyg mästaren, i hwilkens närwaro de proberas, då ladningen tagas efter den wanliga reglan för profwen. Ibland Intreressenterne,

i Kent, hwar de inskeppas, betales med 16 Skill:r p ton eller emot 4 D:r skeppuundet ok derifrån siöwagen til London 5 Sk:r p ton. Priset hwar efter de nu försäljas, är för Stycken af 2pundig kula upp til de grofwaste

Intreressenterne, som drifwa Wärket är en Harrison, hwilken för sin räkning tager emot alla Stycken wid bruket, förer dem til London ok der försäljer. Forlönen landwägen ifrån Styckebruket til Hafssiösidan i Kent, hwar de inskeppas, betales med 16 Skill:r p

at en stor myckenhet jern inkommer i de andra Engelska hamnarna, det man ej så kunnat ärfara, dock som London är den fast ansenligaste afnämare, har samma upsats ej bordt underlåtas här at in-

allenast derunder en del Swänskt, utan ock något ifrån Liege ok deromkring, hwaraf i den senare tid årligen något til London ankommit. Bestiger sig altså införslen af Stångjern ifrån d. 22 Junij år 1724 til d. 20 Martij år 1725. skeppund

hwilka til at bese en resa företogs wid slutet af October månad år 1724. Ok finner man i wägen ifrån London staden Salisbury i Wiltshire, hwarest arbetes allahanda Knifsmedsarbete, såsom knifwar ok gafflar i foder, trägårds knifwar, pennLancetter, ok andra

Plymouth 18 pence p ton eller ungefär 12 :/: Kopp:mt skeppundet, hwarifrån han dels går til en Heachcocks kopparhytta wid London , dels til Neath i Wales. Den 3die ok öfwersta Set på samma Streck har en Costar ifrån Cornwall tagit

säljes det til köpmannen, ok går detta slags tenn med de så kallade tin Ships ifrån Falmouth ok Truro til London samt något til Bristol. Men så låter ofta köpmannen smälta en del af dessa Tenstycken at göra deraf 2 andra

blef för kostsamt at pumpa watnet, så har hon nu stått öde dessa 28 år. Nu hade en Wood ifrån London tagit et arrende på grufwan för 31 år både för tenn ok Koppar, skolande betala til grund, äganden 1/9 del.

untz Silf:r. Hon har stått öde dessa 12 år, hwilket mäst tycktes tilskrifwas missförståndet ok den elaka hushåldningen af London Interessenterne, som drifwa Wärket. Straxt derhos hade upsynsmannen wid North Moulton grufwa nyligen låtit arbete för bly, men åter

sönder, i stället godset här smältes på botnen af ugnen. Så göres ock här i staden, så wäl som i London , Bly hwitt eller hwad de kalla Whitelead, ok Red lead. Det förra sker på följande sätt. De köpa blyet

Kopparwärken wid Brstol, är nödigt at nämna et eller annat wärk af det slaget, som äro wid ok omkring London , hwaribland är Martins Kopparhammare 7 1/2 Mil ifrån sista stad

hwarest för en tid sedan en ugn wardt upbygd til gårande af den koppar, som göres wid Cuckoldspinte nedan för London . Wid staden Maldenhead 5 Mil ifrån Windsor är en Kopparhammare, ok 3 Mil derifrån är staden Merlow, hwarest

samma fot som det förra. Warrington lilla ok nya Wärk i Lancashire, ok wärket på Thamesfloden straxt nedan om London , hwilket senare nu består af 4 ugnar, hwaraf en är gårugn, emedan all kopparen gårgöres nu mera här men

som händer sällan, så sker det utan at först rosta eller calcinera Malmen, i stället at wid bruket nedan om London han calcineres 2 gångor, förr än han smältes. Widare är wid Vauxhall et Messingsbruk med 3 bränugnar, hwarwid de

koppar; Dock giutes här ingen Messing i stenar eller för tråd eller Lattun, utan alt i Ingots för giuterna i London , emedan Barbardiekopparen icke har den styrka, som fordres til de förra. Som berättades, skal deras towaxt komma til

ton i landet, men 3 £. 10 Skill:r lefwererad i London, dock rå ok obränd. Wid Vauxhall straxt ofwan om London äro ock åtskilliga Wärk af denna art. Ty, at intet tala om det stora glasbruket för större Spegelglas, som är

by Shire, hwilken skal komma at kosta 2 £. per ton i landet, men 3 £. 10 Skill:r lefwererad i London , dock rå ok obränd. Wid Vauxhall straxt ofwan om London äro ock åtskilliga Wärk af denna art. Ty, at

om, ok som han gifwer en Metall, hwilken håller både ten ok koppar, så säljes denne Metall til giutarna i London , som göra den hwita Metall, hwilken de kalla Bell metale ok håller omtrent 400 skålpund tenn til 1600 skålpund

en håller 10 à 1200 skålpund gods, de andra 2000 skålpund. Kopparen försäljes nu för 115 £. p ton i London , eller 552 D:r Kopp:mt skeppundet, at räkna efter 36 D:r på £:t Sterl: ok Messingen i Ingots 5

skola nu wid pass 250 ton eller 1875 skeppund komma til England årligen ok förbrukes han mäst wid Wärken omkring London . Så har ock Bristol Compagniet köpt en del för Messingsbruket, ok som, de andre, funnit honom elak ok oartig,

alt annat skräp ok gammalt Jern försäljes til Taplo hammare 5 Mil derifrån. De öfriga Wärk wid ok i London , såsom åtskilliga, Skärwärk för Bandok Knippjern, Knifsmiden ok dylikt, Jerngiuterier i förstaden Southwark, Stenhuggok

tilhanda, converterar han det emot betalning, nämligen 7 £. p ton eller 33 D:r skeppundet. När man kommer närmare til London , har man 24 Mil derifrån ok i Buckingham Shire Stålträwärket Obern, bestående af des långa ok smala windugnar

samma sätt som för ten Malm windugnen. Smältande, ok af dem man här kallar Reverberatories. Men de ugnar som wid London brukas för blysmältningen, äro nästan fyrkantige, nämligen 6 fot ifrån Eldstaden eller den derwid warande twärmur, öfwer hwilken logan

än de ärna slå ut; Ok om han smältes om igen, sker det eller windugn antingen i bröstugn. Men wid London sker det sällan, emedan kolen falla dyra, utan säljes han til Barlast, då han föres til andra Wärk i landet,

förslag. Grufworne på åtskilliga ställen i landet äro belägna, så at de icke alle kommit at beses för återresan til London utur Stafford Shire nästledne wåras; ok utskepningen på Blyet, förutan at den sker å så många orter, äfwen om

sättes ifrån London igenom Provincerne Kent och Sussex, då man i den förra ock under wägen kan bese de bekanta ok mycket

underdån-ödmiukaste tiänare London Henric Kalmeter 5 Julj 1725.

ne Swänsk Järn esomoftast inskieppades och utan Swårhet uti Wästindien hade blifwit föryttrat som iag ock sielf wiste Kiöpmän i London känner som årlig stor quantité af Swänskt järn till Cadix öfwersända, och på sådant sätt låta afsättia, men som

och meddelat. Wj reste fördenskull i October månad öfwer till England och ankommo lyckeligen efter några weckors Seglande till London , hwaräst iag mig någon tid hade af nöden at uppehålla så länge iag om Ortens beskaffenhet giorde mig

giordes wid förr omtalte kopparsmältning uti Staffordshire, hwaraf dåck Kongl. Societeten i London sig en modell lät giöra som där ännu förwaras hwilcken de icke mindre läre söka at wid bergwärken inrätta än

mäst lemnas ehurudant hopp han sig för tenets befintlighet i Landet, om dess nytta giordt. Dessutom uppehålla sig i London och på många Orter i landet oräknelige handwärkare som af Järnoch Stål Manufacturer i gröfre och nättare Sorter

några stycken funnit uti andra än desse nämde Provincuer giutas, hwilcket dels så är anlagdt för des nära Situation till London och därwid warande Skiepps byggerj samt beqwämlighet af utförslen till Siön, dels härrörer af den milda Malm,

tillfälle dem at borttaga och emot Engeländarne sielfwa employera. Ankar smides i Deptfort och Wapping strax wid London efter det Hålländske maneret till den storlek som till mindre och större Skiepp behöfwes, hwartil merendels Swänskt järn emploijeras

Privatis utskieppas till Portugal, Spanien, åtskillige orter i medelhafwet, Canarie öarne etc. hwartill de stora Järnhandlare i London Joseph Harne, Thomas Westorn, William Benson, Turner etc. ansenlige partier försända, hwilket alt när det noga efterses, wäl

derpå löper efter sådant mycket kommer på lyckan och handelsen uti siudandet. Blyet giöres i myckenhet i London och särdeles blef det nu förfärdigat hos en Doctor Savadge neat Honkay in the kole, hwaräst bly först smältes

de Engelska Provincierne så äre upfylte at sällan någon mangel derpå finnes, men största quantiteten bringas til London från NewCastel och hwad som i

1658 åtskillige höga Herrar och förnäma Personer af allehanda stånd begynt sig infinna uti Greshams Collegio i London hwars Onsdag och Torsdag, men då den stora revolten i Landet inföll, hafwa de wäl på någon tid måst

ungefär 40 år sedan är begynt med dagelige sammankomster af lärde och curieuse män först i Oxford och sedan i London , hwilkas förehafwande förnembligast bestod af Lust och åhåga till undersökande af naturliga wettenskaper, hwilka de för-

kallande henne den Kungl. Societeten af London , hwilken han särdeles privilegia och egit insegel förundte och förordnade dertill en Präsident samt 20 Consiliarios och adsessores,