17:o Litet längre ned ligger Grevigny masugn, och hwarest ej annat arbete giutes än grytor, som sändas alla till Holland , samt något litet af Jerngaller /: grille de Fer :/ för eld fat &c, hwilka senare the giuta

Maes flodden. 16. Här är en Plattinerie eller Plåthammare, hwar bleck och plåtar utsmidas och sandas så till Holland , hwarest allehanda Stekeoch dropppannor theraf förfärdigas. Så är ther ock ett wackert och wälbygt Smidwerk för

före till Byen Cheynée en stor myckenhet Spik smeder, som sälja theras Spik alt till Luijk, hwarifrån han går till Holland . Ifrån Vau till Chinde är 1/2 mil. Thenne är en ansenlig By, en mil ifrån Luijk, och hwar

nu mera intet. Twå Smidwerk äro ther för knipjern till Spik, hwilken göres häromkring i myckenhet, och går förnämligast till Holland . Sedan the ofwantalte Werk sålunda blifwit anförde återstår att nämna the öfriga i Luykska Landet belägna Jernbruk.

i Körtlar, och är förmodel:n ej af then bästa, och sade Ägaren sig wilja lefwerera Gallmeija bränd i Holland för 3 fl. 4 á 5 sols p ⦂. Messing Efter berättelse skall wid åren 1612 och 14 wid pass

Koppar haft ifrån Japan. Then Swenska Koppar, som han sidst hade köpt, och thet i plåtar, hade kostat honom i Holland 63 fl. p ⦂, och then Norrske gårkopparen 85 fl. p ⦂. Then förre skall nu mera ej wara så

altså först talas om maneret att tillwerka stålet, hwilket här dels förbrukes, dels, och thet i stor myckenhet försändes till Holland , England och andra orter. I Soknen Remschedt äro 7 Stahlhütten, som the här säga, men på floden Wopper

England och Frankriket, och göres thet bästa af Wolfferts wid Mosbach 1/2 mil ifrån Remschedt, hwilket ock sist försåldts i Holland för 16 fl. p 100 skålpund. Och kan här widare, märkas, förutan hwad som i England härom wordet inhämtat, att

än 11 styf:r p wage, och håller sig sielf kosten. Plåtarne, som här smidas, gå dels till Cölln och Holland för ugnar, Spishällar och stylikt; dels brukas för Stekepannor och skopor, dels för Spador och tylikt Man sade

ningen i samma ödmiukhet beskrifwas. Den meste Malm sades sändas til Holland; De smärre ok orenare sades bokas ok rostas ok wid Hyttorne upsmältas. Af de 2 Hyttor, som drifwes af ägaren

Hwarest är mästadels spiksmeder; Näst Willington mill, hwarest är en härd för upsmältande af gammalt jern, som upköpes i Holland ok landet här omkring, förutan en stor myckenhet af åtskillige smidior för manufacturer mäst af samma art ok

at göra tegel ok dylikt, emedan det kan tola den starkaste eld. Så förskickades ock tilförne en stor del til Holland , under förewändning, som wore det för Glasbruken, men sedan det funnits at wara tiänligit at skyra Kläden på

hammarsmidia wid Haverfordwest, som kan smida 150 ton om året, til hwilken ända de köpa gamla styckekulor ok dylikt ifrån Holland . I Carmarthen Shire 1

föras. Ok hwad Jernet angår, som finnes inskeppat ifrån Holland , så begripes ej allenast derunder en del Swänskt, utan ock något ifrån Liege ok deromkring, hwaraf i den senare

sig altså införslen af Stångjern ifrån d. 22 Junij år 1724 til d. 20 Martij år 1725. skeppund lispund Ifrån Holland til. 1707 7 1/2 Swerige 15831 Stockholm 40095 Göteborg 11760 Westerwik 157 10 Norrköping 347 12 1/2 Norrige 502 10

han ligger, ok derhos af den art at han hårdnar i luften. Han skeppes i fast stor myckenhet för Flandern, Holland , Dunkirk, Ostende ok andra platser, ok är af 3 åtskilliga namn ok slag, i anseende til den storlek, han

skule en ny koppargrufwa deromkring wara up funnen. I öfrigit kommer en myckenhet uparbetad koppar til England årligen ifrån Holland i Kätlar ok dylikt. Mess-

hwilka den berömda Cardinalen Alberoni under dess Ministerio i synerhet befordrat, och dertil förskriwit arbetare ifrån Holland , Liege och England, men ehuru med deras gjuterier må wara beskaffat, så är wist at nu, då detta

och Engelske. När man ock här til lägger den införsel af Jern, som sker ifrån Swerige, Spanien och Holland , ifrån hwilken sednare ort fuller litet Jern, men snart sagt alt ståhlet importeres, så lärer finnas at Consumtionen

flyta jemt öfwer allt och icke stå sig i blädror och ihåhligheter. Waxet her till hade man förskrifwit dehls från holl. och dels Tyskland, warandes det componerat till en medelmåttig och altid tractable consistence af 4 dehl: rent wax, 1 del

åhrl. Silkesconsumtionen öf. 40 Baller, kommandes det mästedelen redan 12 dubbelt 12 dubbelt twinnat från Meijland i Italien öfwer Holland och Hamburg Elboch Spree Strömmarne utföre. Qwinfolken widt Silkesqwarnarne åtnöto 18 áà 20 ggl, men de öfriga alle

om arbetets närmare egenskap och goda effect bettre judicera kunna, som det sielf sedt, aldenstund det ock besynnerl: i Holland och Spanske Nederländerne, ingen raritet utan mycket bekandt är. Föllier

Interessenterna en dehl i Schneeberg upplagd och en dehl, näml: det mästa, till Lepzig förskaffad, och der ifrån widare på Holland , Hamburg och flera orter förhandlad. Weedconsumtionen i en Färghytta belopp sig till 5 Schragen och 1 Klofter om