Spanien
Parent: Europa
Type: Land
konstitutionell monarki i Sydeuropa
Coordinates: 40.2° (latitude), -3.5° (longitude)
Places
Mentioned in travelogues
This place appears in the following travelogues with the quoted excerpts.
H. Kahlmeter's report from England and France (1718–1727)
-
Page 200
af serdeles godhet. Skogen a jemwäl i öf:r flöd här omkring, i synnerhet i landet, som ligger ofwanföre eme Spanska gräntzen och kallas dahlen at Aure hwarifråm en stark handel drifwes med träwärka, timber och Master, som flottes på Neste
Odhelius' travelogue (1691-92)
-
Page 126
på de Skiepp som till wjn och Salts afhämtande till Frankrjket åhrl. afgå, dels till Spanien och medelhafwet, det en Conwoyer merendels hwart Åhr utredes. Sedan nu conferencen med Öfwerste Thul i Hamburg war
-
Page 240
Sorter kunde wara sant, af hwilcka icke så mycket som af det fjna ankom och derifrån öfwer Genua till Spanien och andre Orter i Europa sändes, kommer ellest at kosta i Venedig 1000 skålpund azalli fini a fl. 61 a
-
Page 243
derifrån malm och skillder och Silfret med det öfrige som i denne tiden af Genueserne inköptes utur Spanien till åtskillige Myntesorter prägat. Proberingen af gullet räknas efter deras egit maner på något annat wjs än i Tysk-
-
Page 258
några hopfogade Tegelstenar och en liten deruti insatt muffel; de bekomma Silfret ifrån Genua och sällan recta ifrån Spanien , förblifwa altid wid deras fjna och en gång satte Ligatur, derföre ock denna tiden stora påster till
-
Page 261
hwad som af wahror utur Storfurstens Land utgick förder mäst på feluccer till Genua och Skieppades där in till Spanien at emottagas af de främmande i Cadix eller föras af Genueserne sielfwa till Hålland och England. Koppar bracktes hit
-
Page 272
quantité här war i förråd, särdeles bly efter Genueserne denne tiden så wäl Frankrjket som Savoyen med Span-ska Provincierne med bly försedde. Alun hafwa Genueserne altid ifrån marchese Nerli i Lumiere som uti arrendet participera och har på
-
Page 288
lika med några små Grufwor som här och där i landet finnas, deraf Järnmalm som finnes wid ilico under Spanska gebietet Fursten af Piombino H:r Ludovici tillhörig är den bästa, och fast än iag den orten för ofwannemde hinder
-
Page 292
Roussillon för kriget skull passagen fölt mig alt för hazaderlig, resolverade iag mig i Herrans namn at åtminstone någre af Spanska Kusterne besökia och ehuruwäl något farlig dåck förnöjelig resa igenom medelhafwet anställa; hwarpå iag sist i Julii. Månad gick
-
Page 292
Hålland, eller först gå öfwer til frankrjket, efter iag ändå hade i tankar mig det at begifwa; Men emedan Spanien en så anseenlig tract af Europa innehåller och för metaller forna tider så högt har warit utropad, såsom
-
Page 295
andra waror dess pris och wärde härifrån måste hämtas förän de Nordiske länder deraf blifwa delacktige och sielfwa Spanien med dess underliggande Provincier i wästindien så många slags främmande waror nödwändigt betarfwar, så kan eij annars wara än
-
Page 296
af Swänskt järn till Cadix öfwersända, och på sådant sätt låta afsättia, men som kiöpmännerne så wäl som handwärkarne i Spanien i gemeen hålla det Spanska järnet bättre än det Swänska för dess smidighet skull, och slikt hemligit inpracticerande ej
-
Page 297
Sillfwer mycket bekräfta, men så mycket iag mig derom kunde erkundiga woro för denna tiden mycket få orter i Spanien at anträffa uti hwilka Bergwärk bearbetas, ty förutan det at Spanjorerne sielfwa sådan handtering med flit tillbaka sätt, sedan Wästin-
-
Page 297
Frankriket åhrligen komma. Teen och bly såldes här äfwen som i Italien mäst af Engelske. De berättades wäl at i Spanien för utan
-
Page 299
pande sig inkomsten deraf til några och 30000 stl. Von achten åhrligen, förutan sådant salt giöres på åtskillige ställen i Spanien , som bekant är, salt af Siöwattn, hwartill strax wid Cadix och Porto S:t maria flere grufwor äro inrättade
-
Page 300
ymnigt som uti Biscayen dåck här och där i provincierne berättades blifwa tillwärckat, sades af Metaller intet i Spanien bearbetas, utan dem mera wara begifne at af wjn, ull och Såcker, olifwer, Mandel och flere andre sådane Jordfruchter sin
-
Page 306
införsel särdeles utur Spanien , med hwilcket England uti des Silfwerflåttas effecter anseenlige delar hafwer, och dessutan bringes ingen ringa quantité Silf-
-
Page 342
som åhrligen gå till Hålland och Engeland ifrån nämde orter altid någon portion medbringa, eller de som allena på Spanien handla, finna där altid Engelska Skiepp
-
Page 346
mäst Spanskt och mycket litet af det Swänska järnet blifwit warse, hwilcka orter såsom de närmare in till Spanien äre belägne och årligen farkostar med kläde, victualier etc. till Biscayen försända, så kunna de ock beqwämligare af de-
-
Page 346
andra orter utskieppas, bringas antingen från Swerige, hwarifrån det mästa ordnarie 4 kant, vogage och medeljärn föres, eller ock ifrån Spanien utur Biscayen och Bilbao, hwilket är merendels bögt som det Swänska ögeljärnet men af 3 alnars längd och icke
-
Page 347
laget äganden af järnet må hemfalla, särdeles äre de expediter som i Cadix och andra Hamnar i Spanien boende äre, för sådan otilbörlighet så bekante at mången afskräckes ifrån de orters Commercie,
-
Page 349
the Greenlands Compagnie & the Compagnie trading to Hudsons Bay etc. dels årligen flåttor af Privatis utskieppas till Portugal, Spanien , åtskillige orter i medelhafwet, Canarie öarne etc. hwartill de stora Järnhandlare i London Joseph Harne, Thomas
-
Page 365
Enke drottningen utaf Engeland med fransöske pass war försedd at fritt öfwer Calais få passera igenom Frankrjke till Spanien och Portugal, war Hennes Pass dåck så inskränkt at hon ey flere Personer i des Suité kunde medbringa än
-
Page 366
lätteligen på de orter skulle skiönia hwaräst sielfwa metallen warder tillwärkad. Järnet kommer mäst ur Swerie och någon dehl ur Spanien , Norrwägen Lyuk samt Surland och flere orter uti Tyskland, ibland hwilka alla dåck det bästa skattas wara det Swänska.
-
Page 386
höga Pyreneiske klinten Torinelin belägne Aiques Candes, hwilka äfwen som Aken och Carlsbad i Tyskland, i Frankriket och Spanien hållas för de kraftigaste warma bader. Ifrån Toulouse fölgde iag den underwärde store af mons:r Riquet anlagde Canalen
-
Page 388
Eliest hafwer Frankriket allt sitt Silfwer och gull som antingen utmyntas eller på anat sätt förarbetas ännu utur Spanien och drager årligen en stor quantité med Silfwer af det Italienska myntet som öfwer Genua och Livorno af de Fransöska
-
Page 403
de Oceaniske Siöstäderne altid mera synes än det Swänska, ehuruwäl de äro uti lika pris, och fastän emellan Frankrjket och Spanien esomoftast
-
Page 415
förmodade i det Gouverneuren Duc de Gramont, då han wid min ankomst förnam min Dessein at gå öfwer Spanska gräntzen berättade mig Konungens ordres nyligen wara ankomne, det ingen ware sig främmande eler fransos
-
Page 416
så när war avancerad. Jag reste fördenskull igenom S:t Jean de Luz öfwer Haudau och Elfwen Bidazon som skillier Spanien ifrån Frankriket, förbi Konungarnes conference Ö till Fontarabien och derifrån öfwer til de Pyreneiske Bergen till Ijon och
-
Page 422
Naturel hafwa och mera tilltagne äro än någon annan Nation i Spanien, derföre och de bästa Skiepp som i Spanien förfärdigas, hos dem warda bygde, stark handel wid deras hamnar drifwes och de behåldnaste Kiöpmän af nationelt folck i
-
Page 422
förfärdigas, hos dem warda bygde, stark handel wid deras hamnar drifwes och de behåldnaste Kiöpmän af nationelt folck i Spanien
-
Page 425
4 real. Hwad elliest Biscaiske järnhandelen i gemen angår, så hafwer den sin mästa afgång förutan det som i Spanien till lands och Siös föres på Portugal och Wästindien, hwart emedan Biscajerne för någon tjd sedan hafwa af
-
Page 425
äre inrättade mycket föröfwes, utan allenast grofwa sorter af hiulspänger, hästskor och spik, hwaraf så wäl til andra orter i Spanien som till Frankrjket och Wästindien stor myckenhet afsändes. Skogen gaf när wid wärken mycket ringa anseende war låg och
-
Page 426
grufwor dem ock synes tillåta sådan näring öfwergifwa, så tyckes Spanien sielf och dess wästindiske Provincier för nationens skull Portugal Frankriket och Irland för des nära situation och Hålland samt