Odhelius' travelogue (1691-92)

• Page 240

  de gröfre Sorter kunde wara sant, af hwilcka icke så mycket som af det fjna ankom och derifrån öfwer Genua till Spanien och andre Orter i Europa sändes, kommer ellest at kosta i Venedig 1000 skålpund azalli fini a fl.

• Page 241

  hafwer Venedig ifrån Långliga tider försedt den delen af Italien som icke hafwer Järn, utan deras egit land som Genua , Toscanen och någon del af Romanien, såsom ock försändt någon quantité till Neapolitaniske Rjket och Sicilien, samt ansenlige

• Page 244

  omkring Brescia och Kopparwärken wid Agort, hwilka efter iag tilbaka-resan ifrån Genua besökte, så bespares dess beskrifning till bättre fram; men til at beröra något den jurisdiction som öfwer

• Page 247

  och dess beskaffenhet i ögnasickt taga, hwilcket såsom iag med möjeligaste skyndesamhet giorde och min resa ifrån Venedig till Genua 2 gångor ändade, så will iag först Korteligen nämna hwad under wägen är wordet observerat, och sedan om Orterne i

• Page 258

  ugnen war allenast giord af några hopfogade Tegelstenar och en liten deruti insatt muffel; de bekomma Silfret ifrån Genua och sällan recta ifrån Spanien, förblifwa altid wid deras fjna och en gång satte Ligatur, derföre ock denna

• Page 261

  ne, Spanjorere, Genua , maltha, Hålland och Engeland hafwa här deras Consuler, af hwilka den Spanska och frantzöska hålla största Staten och

• Page 261

  mäckta få främmande Skiepp ankommit, utan hwad som af wahror utur Storfurstens Land utgick förder mäst på feluccer till Genua och Skieppades där in till Spanien at emottagas af de främmande i Cadix eller föras af Genueserne sielfwa till

• Page 263

  blifwit räknad för obetanksam, om Turkarne mig någon olycka hade tillfogat, utan nödgades begifwa mig på wägen till Genua , seende emellan Viareggio och Lerice Marmorbergen wid Massa, Carara och Portowenere, hwarwid till det som förr sagt

• Page 263

  af Fahrtyg som Genua eller andre sådanne Siostäder, mer Judar synes traffiquera än andra, hwilcka med Wexlar, Silke, Silfweroch guldbrocader, alla-

• Page 264

  har Republiquen Lucia också en liten marmorCava men mera sprängd och likare den splutuge arten i Porto venere. Genua är belägen wid en stor och diup hamn som kan Rangera många Skiepp på åtskillige ställen, men ligger

• Page 264

  Genueserne nästan allena Seglar och kostbarare wahror hafwer till Ladning, hafwer han förpacktat större delen till en Kiöpman i Genua som andra orter dermed fournerar bäst han förmår. Intet långt derifrån har Republiquen Lucia också en liten marmorCava

• Page 264

  Hålland och Engeland negocen af Italien och Lombardie som de sielfwa för krigets skull icke förmåtte continuera, derigenom hade Genua sig så under warande krig förkofrat, at där wid dess begynnelse eij mer än 5 a 6 Skiepp

• Page 265

  en Inwånare på Ön Corsica begynt at bearbeta et där befinteligit Kopparstreek, hwaraf han den utsmällte Kopparen till Genua brackte och några Centner som af oförfarenhet i handteringen allenast i en Smedshärd war tillhopa smällt och ey

• Page 266

  S:t Giorgio till åminnelse och låtit Gabalten wara i sitt förra stånd. Det hafwa åtskillige winlagt sig i Genua at uti republiquens territorio upfinna några dugeliga Malmstrek efter här ock där i Bergen kiesige

• Page 266

  Philippo d'oria har resolverat sig at för 12000 Scudi kiöpa af republiquen Privilegium på alla de minerer som uti Genuesiske gebie-tet skulle kunna anträffas, har ok med stora omkostningar åtskillige försökningar efter malm låtit giöra; Men ehuru han sig derutinnan

• Page 267

  Levante som nyligen war kommen ifrån Constantinopel, hwaräst han war antagen till Consul för Genuesiske republiquen, då Genua för någon tid sedan begynte inrätta på Constantinopel en stark Commerce, men efter dess studsande hade Signor Levante faillit

• Page 267

  addresserar sig Signor Levante som nyligen war kommen ifrån Constantinopel, hwaräst han war antagen till Consul för Genuesiske republiquen , då Genua för någon tid sedan begynte inrätta på Constantinopel en stark Commerce, men efter dess studsande hade

• Page 270

  Sarona och Obri, där bruken merendels äre belägne wäl conserveras. Förutan dett järn som i Landet tillwärkas kommar också till Genua något Swänskt järn för ballast på de Hålländske och Engelske Skieppen fördt, hwaraf ock nu et partie låg uti

• Page 271

  året med wattn kunna wara försedde och emellan 30 a 40 Cantarer järn om weckan utbringa at hela året i Genuesiske gebietet till 4000 sk:pd tillwärkas som till Gallerers fartyg, byggningar och allehanda behof merendels i Landet consumeras. Stål bringas utur

• Page 271

  det i godhet emot det Italienska kan swara, och ehuruwäl icke så noga kan utsäjas huru mycket järn Åhrl. i Genua tillwärkas, så kan det dåck af Ham-

• Page 272

  så mycket han derföre begärde och såldes nu ingen barile under 80 Lire stycket. Sedan iag nu i Genua war

• Page 287

  dristade sig utan convoy resa, derföre iag fortsatte resan igenom den härlige Milanesiske slätten öfwer Lodi och Paria till de Genuesiske ber-gen tillbakas, sedan iag förmente mig om Bergwärkens beskaffenhet i Italien någorlunda nöjacktig kundskap hafwa bekommit, hwarutinnan ehuruwäl

• Page 289

  dygnet samt wid florentinske tracten och felloncia, S:t filice, Prati och Maconsille äfwen så många bruk dertill med ränwärken omkring Genuesiske gebietet Sacello, Lurba, Contée di Prato, Malare, Anzilae och obri deraf somlige, största delen af året äre gångande till 12 skeppund

• Page 289

  kunna aftagas icke allenast Italien på den tracten ifrån Neapolitaniske Rjket som ligger wid Tyrrheniske Hafwet alt in till Genu-esiske revieren af egit järn wara försedt, utan ock wara mäcktig at efter åhrlig wana öfwersända någon del till de näst-

• Page 290

  äre också Skogarne om icke så täta och stora som i andra Länder, dåck ymnigare i den florentinske och Genuesiske tracten tillfinnande än man till äfwentyrs har torde förmoda, merendels af Castagne, Book och Ek, hwilka hårda och Masive kohl,

• Page 290

  eij skulle emot det Swänska kunna försällias, så gifwer dåck sielfwa ärfarenheten wid handen, at 1 Cantara i Genua fint järn för 16 a 17 lire dageligen kiöpes och Bruksäganden dermed om icke något winna dåck åtminstone

• Page 291

  innehållit til dess som sagt år 1690 af en ny malmgång någon Koppar i en Smidhärd sammansmältes och till Genua till prof försändes, hwarmed om widare är continuerat, mig icke är kunnigt. Dessutan är i Italien förutan hwad

• Page 292

  och ehuruwäl något farlig dåck förnöjelig resa igenom medelhafwet anställa; hwarpå iag sist i Julii. Månad gick ifrån Genua till S:t Rhemo, hwarifrån sedan skieppet war Lastat med deromkring wäxande fruchter af Pomerancer, Citroner etc. Wi gingo

• Page 297

  consumeras, galt nu för tiden 200 Reali di piata quintalen. Den lilla quantité af mässing som hitfördes, bracktes öfwer Genua ifrån milan och gaf icke den nyttan wid dess föryttrande som de partier af allehanda slags knappnålar och dylike

• Page 388

  sätt förarbetas ännu utur Spanien och drager årligen en stor quantité med Silfwer af det Italienska myntet som öfwer Genua och Livorno af de Fransöska Köpmännerne inskieppas, hwarwid konungen i Frankriket wäl åtskillige utwägar sökt at det inkommande Silfwer

• Page 408

  stl. af 80 skålpund swårhet, och fastän kriget skulle synas desse tider förhindra dess införsel, så bracktes dåck ifrån Genua och Livorno så mycket deraf till Marseille och Toulon, hwilket i Frankriket sedan på åtskillige wägar utdeltes och af

• Page 445

  Tirol zu kleinboden in Hellers Hal etc. 8000. Savoyen 6000 uti Romerska gebietet 11760. Roushillon 5400. I florentiske gebietet 20000 Genuesiske 17200 Brescia 6400 Engeland. 120000. Luyk 18000. Biscayen 80000. förutan Frankriket hwilcket till största delen med egit järn