Böhmen smides ock wid Rennwärken bläck, men lägges i fierdingar af 1 Centner och sändes öfwer Nurenberg och Augsburg till Italien och FrankRiket och Öfwer Schlesien till Pohlen, hwarast de i stor quantitée distribueras. Äfwen smides uti Hantze wid

och Schlesien, hwartil Presburg och Breslau såsom nederlags Städer altid warit brukade, såsom ock någon del deraf till Italien och Venedig låta afgå, så hafwa ock Grufwo betiente haft i deras Instruction at så belägga Grufwan, at

Länggre up i Rjket, samt Saxen och Slesien etc. försändes, men det öfriga, som Siöledes föras öfwer Venedig till Italien , Spanien, England, Hålland och andra wid Siön belägne Orter tillwärkas merndels uti Karndten af det så

taga deras flossen ifrån S:t Weit, hwarutaf både tråd drages och spik med annor Järnredskap utsmides, hwilket ock till Italien försändes; de S:t Weiter taga deras Malm ifrån Vordernberg och bedyrade högt at en meiler kommer dem sielf på

fara huru stor tillwärkning åhrligen skiedde uti S:t Weit försäkrade man mig at öfwer 10000 migliar där åhrligen till Italien försändes, äre ock wid Willach åtskillige Hamrar hwilka dåck taga deras flossen ifrån S:t Weit, hwarutaf både tråd

öfwa mäst sådant järnsmide som af gröfre och finare Sorter dageligen i Landet consumeras och till någon del åt Italien försändes, hwilcket dåck i stor myckenhet icke kan skie, efter allenast 13 Capital järnbruk efter H:r Walvasors

för järnet som wid EistenErtz och wordernborg tillwärckas, men willach för största delen af Järnet som föres till Italien hwarom omständeligare härefter förmäles. Sedan iag i desse Orter af och an reste, hade iag wäl haft lust at

af den förr nämde gref Arenspergo kopparGgrufwa uti Croatien, hwarutaf en tämmelig quantité Koppar wore kommen til Italien , men för änkegrefwinnans egensinnighet wore hon nu aldeles ödelagd och lärde wid hennes lifstid näppeligen någon förläggare

len sändes till andra orter i Ita-lien och hade betalts som föllier 1000 skålpund viensk: ungersk Koppar ifrån Neusol utsmidd i Ungerska plåtar af ungefär 50

12: 16. Utaf ofwanskrefne metaller eller Järn, Koppar och Mässing hafwer Venedig ifrån Långliga tider försedt den delen af Italien som icke hafwer Järn, utan deras egit land som Genua, Toscanen och någon del af Romanien, såsom ock försändt

Proberingen af gullet räknas efter deras egit maner på något annat wjs än i Tyskland och andra orter i Italien , i det Silfrets halt icke utnemnes til så

mig hafwa af nöden längre at förtöfwa, och gärna wille hafwa wiss underrättelse, huruledes den öfriga tracten i Italien med metaller blifwer försedd, såg iag mig på intet sätt derom Kundskap kunna inhämta om iag icke sielf en

bättre kunna representeras än med pennan beskrifwas. De ordinarie slag marbrer såsom den massaucrariske hwilcken nu mäst i Italien och på andra Orter i Europa förarbetas, finnes i sine Lager i Jorden situerade, som Telliesten i dess

myckenhet öfwas, är åtskillig slags marmors tillredande, hwilken här och i florence mera förarbetas än på någon annan ort i Italien , hwartill de så mycket lägligare tillfälle hafwa, som icke allenast i Landet skiöna sorter anträffas, utan ock hwad

Florence till Cabinetters giörande underhåller, ock så wäl i Italien som andra orter widt kringföres. Samma så kallade Pacsi och alberetti, ligga allenast 2 a 3 famnar under jorden

mitiare. Livorno är en ort där Judarne äro förmögnare och niuta större frihet än på något annat ställe i Italien , gå ljka klädde med andra Kiöpmän, hafwa skönsta Palatierne och drifwa större handel än de Christne, hwari-

wara angelägit, önskade iag högeligen at få gå till Ön Elba at se den Järngrufwan som en del af Italien med Järn länge underhållit, hwilcken på Malm efter allas utsago är ymnigare än de den med nytta kunna utbringa

wahror ifrån Marseille igenom sitt Land till Tyska Rjket som ock till Siös dref till Hålland och Engeland negocen af Italien och Lombardie som de sielfwa för krigets skull icke förmåtte continuera, derigenom hade Genua sig så under warande krig

af Genueserne mera än af Nationen och bringat dem wacker avance särdeles desse tider, då de så wäl Italien som största delen af Tyskland med Silfwer nästan allena fournerat. Kopparen bekommes någon del utur Tirol

17 och det finar 18 Livre Cent: Af Skog äre Genueserne bättre försedde än de öfrige orter i Italien , särdeles Castanier och walnötter, samt något bok, hwaröfwer dåck noga hand hålles, at till Järnwärkens behof och byggnad

och utkastande orent och af råst war anluppit, deremot Italienerne så wäl som Tyskarne, hwilcka deras järn til Italien försända, särdeles ombeflita sig, at hålla järnet wäl och nätt tillsammanlagdt och för wäta med halm ombundit och förwarat,

såsom här et stort antal wed ock wärke årligen behöfwes, så hafwer Naturen här som på många ställen i Ita-lien , Kärndten och Steirmark gifwit dem lägenhet at frambringa den samma till Idria med särdeles behändighet; Ty

af Tall och gran som lätteligen springer, på hwilka slags Trän derpå orten i stoor ymnoghet finnes, och närmare åt Italien mer Ek, Bök och Castagne. Derifrån gick iag tillbakars till Venedig och öfwer Mestre, Fresciso och Feltre til Agort; denne

Ifrån Agort reste iag tillbakas till feltre, passerade emellan Trenter och Bassano det Keyserlige passet, som skillier Tyska Rjket ifrån Ita-lien , och Naturen lika som med flit synes hafwa giordt wåningar in uti berget, uti hwilka follket

slätten öfwer Lodi och Paria till de Genuesiske bergen tillbakas, sedan iag förmente mig om Bergwärkens beskaffenhet i Italien någorlunda nöjacktig kundskap hafwa bekommit, hwarutinnan ehuruwäl man kunde hafwa orsak at tänkia Italien af mineralier mera

om Bergwärkens beskaffenhet i Italien någorlunda nöjacktig kundskap hafwa bekommit, hwarutinnan ehuruwäl man kunde hafwa orsak at tänkia Ita-lien af mineralier mera wara imprägnerad än många andra orter, wisande dertill nogsamt prof, igenom dess åtskillige marcusiter, Swafwelackti-

Tirol icke kunde utan orsak tillräknas, och de i samma tract liggande få bly-miner ingen metall som i hela Italien tillwärkas förutan någon del järn hwilket hafwer sitt ursprung på den sidan som ligger åt Tyrrheniska hafwet emellan

tillfyllest sig infunno, men efter lägenheterne så många som beqwämlighet haft af Ström och Skog allaredan längesedan i Italien äre opfagne, och derutom ingen ort hafwa dit Malmen med någon fördel skulle kunna försändas, så modereras brytningen efter

diske wid Walsafarne, Pontachie del cornevo och Prevetcatorhi någon tillwärkning skie, så skall lätteligen kunna aftagas icke allenast Italien på den tracten ifrån Neapolitaniske Rjket som ligger wid Tyrrheniske Hafwet alt in till Genuesiske revieren af egit

för sin ägande anpart som furstens Creditorer af Piambo, se heller at wärken i Italien drifwes medelmåttigt och stadigt än at Skogen som dess utan är sparsam starkare angripes och wärken derigenom

Nizzia in till Marseille, såsom ock ersättia hwad venetianiske och Triestiske utförslen eij upfyller wid wästra sidan af Italien , Napoli och Sicilien. Derutaf kan icke eller falla underligit att af Swänskt järn mycket liten quantité till desse orter

och till Genua till prof försändes, hwarmed om widare är continuerat, mig icke är kunnigt. Dessutan är i Italien förutan hwad af

Åhrligen låta hämta, på de medelhafwiske Orterne okså fördela, så at den förnemste ort hwarigenom Swänska järnets consumtion uti Italien hindras, synes wara venedig eller det kärndtiske järnet som där debiteras, och om Sweriget någon

allehanda slags knappnålar och dylike manufacturer, som ifrån Frankriket åhrligen komma. Teen och bly såldes här äfwen som i Italien mäst af Engelske. De berättades wäl at i Spanien för utan

och gulspräcklige Jaspis grufworne af hwilka så wäl som af det gröna och swarta slaget mycket synes uti Italien och till åtskillige Kyrkio zirater brukas. Samma Sten blef som annor marmor utkjhlat, sågad med wattn och sand til

ihopsamlat gammalt smidt järn och fihlspån i myckenhet neder som anhäftas wid et järnspett äfwen som Smältarne i Italien och Saxen eller glaset wid glasbruket, hwarpå det sedan uträckes. Om Skog och malm wore i England så ymnig

såsom nycklar och Lås och de nämde Sorter antingen allena eller blandade dertill eij duga, så smältes här som i Italien ihopsamlat gammalt smidt järn och fihlspån i myckenhet neder som anhäftas wid et järnspett äfwen som Smältarne i

än franc för tiden galt. Alun kommer äfwen ifrån Engeland och mycket ifrån Lumiere uti Italien och galt för tiden 20 Cronor 1000 skålpund men war af liten cousumtion, och måste betalas 7 1/2 proCento införslen,

skulle kunna gifwas, hälst efter de intet som i Swerige altid et Collegi Direction äre undergifne, utan uti Tyskland, Italien , England och Frankriket, ibland många och smärre Herrskaper och privatoo fördelte, om hwilka man på intet annat sätt

och Limburg wid Ranschenberg i Beyern, Rabel i underkärndten samt Pohlen och Engeland. Alun i Engeland till 10000. Limierei Italien 20000. Almerode i Hessen 3000 I Behmen wid der alten SattelGirken och Commodan tillika med Silberberg och många ställen

åtnöga at gifwa en beskrifning om det maner, som än brukel:t wid Masugnorne i Dauphine så wäl som i Italien , at i skället för bäljor skesta weder och blåst in i ugnen medelst watnfall el:r en så kallad

80 åhr sedan i Italien först tilwäga brag hwarifrån det kommit til dessa werk, och kam af hosgående ritning bäst inhämtas. A. wisar en smal

kenhet både til Italien och Spanien, så at om man må ställa tro til berättelser, öfwer 5000 famlier skolat wid denna Manufactur warit

till dags åhrl. Silkesconsumtionen öf. 40 Baller, kommandes det mästedelen redan 12 dubbelt 12 dubbelt twinnat från Meijland i Italien öfwer Holland och Hamburg Elboch Spree Strömmarne utföre. Qwinfolken widt Silkesqwarnarne åtnöto 18 áà 20 ggl, men de