ock wid Rennwärken bläck, men lägges i fierdingar af 1 Centner och sändes öfwer Nurenberg och Augsburg till Italien och FrankRi-ket och Öfwer Schlesien till Pohlen, hwarast de i stor quantitée distribueras. Äfwen smides uti Hantze wid Isenburg och på

gar hållas och wid särdeles tillfällen nog deröfwer såsom A:o 1672 och 1673 då Hålländaren i warande krig med Frankrjke betalte Kopparen med 80 R:dr Banco och a:o 83 och 84 då Fahlu grufwa böriade falla och Kiöpman af

förestått, wiste icke på hwad ort de woro brutne, utan på priset af stenen kunde sees at de woro ifrån Frankrjke , och af samma art som här i Swerige brukas, elliest berättade han at de efter en främmandes angifwande

på de Skiepp som till wjn och Salts afhämtande till Frankrjket åhrl. afgå, dels till Spanien och medelhafwet, det en Conwoyer merendels hwart Åhr utredes. Sedan nu conferencen med

frantzoser förskrifwit som samma wahra hos dem böriat arbeta och småningom den handteringen sig så tilägnat, at Frankrjket ifrån dem sådant gods låter hämta. Lohngullet tillwärka de också nästan allena i Nurenberg då 12 a 14 skifwor tillhopa

priset ärhåller ock de fjnaste Sorter af plattad messing till 90 grs. Centnern utbringas. Tillförene hade Lion i Frankrjke allena possiderat manufacturen af den fjna tråden hwaraf Lionske spetzar och broderier giöras, men efter de icke haft Kopparen

dem Fracchireme eller ferraci deraf en Rubo påsättes för hwar mazaro om de äro till fångs och kiöpes ifrån Frankrjket för 8 a 9 Livre Centnern eller i dess mangel opköpt

quantité här war i förråd, särdeles bly efter Genueserne denne tiden så wäl Frankrjket som Savoyen med Spanska Provincierne med bly försedde. Alun hafwa Genueserne altid ifrån marchese Nerli i Lumiere som uti

anseenlige Krutbruk wid Antri och flere ställen belägne, dermed dess fabricanter så mycken större winst för tiden hade som till Frankrjket åhrligen mycket afgeck. Canoner af Järn woro här litet i förråd

wid argentine någon Koppar Åhrligen tillwärkas, såsom ock intet långt derifrån någon quantité järn; Men sedan kriget med frankriket war

så hade wäl warit närmåste wägen at gå igenom Tyskland tillbaka till Hålland, eller först gå öfwer til frankrjket , efter iag ändå hade i tankar mig det at begifwa; Men emedan Spanien en så anseenlig tract af Europa

intill medelhafwet mellan Catalogne och Gibraltar äre belägne med järn så wäl som andra metaller blifwa försedde och igenom frankrjket och Roussillon för kriget skull passagen fölt mig alt för hazaderlig, resolverade iag mig i Herrans namn at åtminstone någre

dessutan är ock det järnet som at Wästindien afgår, största delen till manufacturer oparbetat hwilcka antingen i Biscayen eller Frankrjket och England af sådane sorter som correspondenterne i Wästindien begära förfärdigas och icke mindre af desse i

icke den nyttan wid dess föryttrande som de partier af allehanda slags knappnålar och dylike manufacturer, som ifrån Frankriket åhrligen komma. Teen och bly såldes här äfwen som i Italien mäst af Engelske. De berättades wäl at i Spanien

farenhet hafwer och i Wästindien, frankrjke , hålland och Tyskland till allehanda Metalliske och Chymiske arbeten sig med flit länge Applicerat och år 91

Ty ehuruwäl Enke drottningen utaf Engeland med fransöske pass war försedd at fritt öfwer Calais få passera igenom Frankrjke till Spanien och Portugal, war Hennes Pass dåck så inskränkt at hon ey flere Personer i des Suité kunde

wäg iag nödgades bruka, emedan ingen lägenhet kunde finnas wid påstående krig at komma ifrån Engeland gerade öfwer till Frank-rjket ; Ty ehuruwäl Enke drottningen utaf Engeland med fransöske pass war försedd at fritt öfwer Calais få passera

synnerligit begärligit och hafwer sållts 100 skålpund för 10 1/2 g. hwaraf någon del sändes till frank-rjke , utan det begärligaste är det Steirmarkiske, deraf en Bosch af 112 skålpund såldes wid min tid för 24 gl.,

öfwergå, särdeles det så kallade Bajoniske wjn Caoreton. Dessutan äre de här boende Basquerne ibland de agileste Nationer i Frankrjke så wäl till allehanda näring och handwärk, handel, Skiepsfart och Byggerier, som och till Soldaten och särdeles Siömän för

under den höga Pyreneiske klinten Torinelin belägne Aiques Candes, hwilka äfwen som Aken och Carlsbad i Tyskland, i Frankriket och Spanien hållas för de kraftigaste warma bader. Ifrån Toulouse fölgde iag den underwärde store af mons:r Riquet

igenom Genev och Schweitz till Tyskland, och ehurwäl på en annan ort i förra tider ädlare metaller i Frankrjket sko-

Provincier som närmast in till de Pyreneiske bergen äre situerade och många wackra mineralier optäckte, hwilka man i Frankriket icke förmodat wara tillfin nande, men medelst Grundägandens motstånd och de Puys frånfälle ophördes och äfwen dermed och sedan

uti deras egit Land funnit nödigt at eftersöka. Eliest hafwer Frankriket allt sitt Silfwer och gull som antingen utmyntas eller på anat sätt förarbetas ännu utur Spanien och drager

medelst Grundägandens motstånd och de Puys frånfälle ophördes och äfwen dermed och sedan de Wästjndiske Silfwerwärken påhittades hafwer frank-riket åhrligen deruti så stor del haft at de mera beflitat sig främmande Sillfwer och Gull igenom allehanda Manufacturer tillredande sig

af ny som gammal opsmält Koppar sådan redskap utsmides som uti orterne betarfwes, och som ingen Koppar i Frankriket tillwärkas så berättades ock handelen i fredliga tjder dermed icke wara särdeles impotant, efter Fransoserne uti förenemde orter icke mycket

är en god del deraf åter omsmälltes och tillgodo kommer, dessutan ock på Öhrlogs Skieppen, så wäl i Frankriket som på andra orter många Järnstycken nu brukas sedan de dem dertill beqwämlige hafwa lärdt formera. Men wid

bränwinspannor skull och galt i gemen lika med mässingstråd nu till 95 a 100 fl. Centnern. Mässingstrå är uti Frankrjke en begärligare wara och hafwer på åtskillige orter god afgång särdeles den fina för nålmakeriet skull och allehanda handtwärkares

sidan bringas ordinairt ifrån Aken och på de öfrige orter ey så mycket brukas. Järnwärck äre på flera orter i Frankrjke än att någon resande dem alla skulle hinna at bese, och äro i Lothringen, Campagne, wid Barserobe åt Trois wid

hans egne undersåtare deraf betiena och litet eller intet till främmande deraf försällies, och skulle i Frankrjket alt bräckt järn förbiudas, så lärde resten

förordnat, på det de Inländske wärken så mycket bättre måtte hållas wid makt. Metaller och Bergarterne hafwa elliest uti Frankrjke den hos oss wanlige förmon, at ehwen som dem utspana kan har frihet at dem efterslå utan gensägelse af

a 33 Cronor milliern eller 1000 skålpund, hwilcket pris med några guldens af eller tilltagande i många åhr continuerat i Frankriket , at järnet i Städerne emellen 80 a 90 fl. merendels milliern försåldes. Elliest betalar främmande järn 1/2 r:dr Centnern

råst om han ey wäl förwares, derföre och främmande Kiöpmän den ey gärna öfwersände Stålwärk hafwer iag i Frank-riket intet blifwit warse, och hwilket

Hamrar och annor redskap, hwilka böra tåla starka slag, men största delen Stål som till allehanda Manufacturier i Frank-riket förbrukas, kommer ifrån Tyskland så wäl ifrån Steirmark som Dantzig och föres den Steirmarkiske i fyrkantige Kistor

förhögdes till 5 fl. procent för dess införsel och 100 skålpund ey mera gullo än 15 fl. Elliest är Frank-rjke et land som nödwändigt måtte consumera mycket stål för dess många manufacturer skull, hwartill de främmande stål icke kunna umbära,

ta, förrän man den Steirmarkiske till facon och inwärtes godhet aldeles kan imitera. De manufacturer som elliest i Frankriket af metaller förfärdigas, äro af des utförsel till främmande orter nogsamt bekante, och synes Engeland ock

af metaller förfärdigas, äro af des utförsel till främmande orter nogsamt bekante, och synes Engeland ock Frankriket i detta mål lika som ämulera, i det bägge Nationerne deraf stor näring taga, och i hwar Provincie måst

näring taga, och i hwar Provincie måst någon Stad hafwa, hwilcken af slike arbetare merendels består, såsom uti Frankriket , förutan Paris hwilcken excellente arbetare hafwer uti alt det som må efterfrågas, är Moulin och Tour,

fördel, hwilket de Swänska kiöpmännerne nogsamt läre kunna berätta, som dit någon tid trafiquerat, dertill ock har Frankrjket sådan härlig myckenhet af Navigable Strömar, at den ena Provincien lätteligen kan räcka den andra handen

järn wid de Oceaniske Siöstäderne altid mera synes än det Swänska, ehuruwäl de äro uti lika pris, och fastän emellan Frankrjket och Spanien esomoftast

Biscaierne fritt tillstånd hafwa bekommit at årligen så länge kriget påstår uti augusti månad med undfångne Pass till Frankriket fram och åter segla, och se sålunda mycket genom fingren at med Biscajernes inkommande warors afgift icke så noga

3:die dygn efter som swårheten af Styckenen det requrerade och göte de nu et partie 8 pundige åt den i Frankrjke renoverade Caparen uti Bajonne Mons:r Croisy men hade nyligen förfärdigat 100 st 18 pundige för konungen hwardera af

beskaffenhet ehuruwäl icke min lägenhet hafwer tillåtit at bese, så kan iag dåck i sanning berätta at man i Frankrjket på brist af järnstycken giör sig liten sorg, och fast mera

tider förhindra dess införsel, så bracktes dåck ifrån Genua och Livorno så mycket deraf till Marseille och Toulon, hwilket i Frankriket sedan på åtskillige wägar utdeltes och af Engelske Canrade fartyg uppbracktes till Dugnkirken och S:t malo sådan quantité,

den förhoppning att igenom flitig öfning de Engelske om icke egalera, dock aldrig hafwa af nöden at tillita. Bly bekommer Frankrjket merendels ifrån Engeland, uti stora Linguls kallade Saumons af 400 skålpund wigt ungefär, och något ifrån Tyskland af det

20 Cronor 1000 skålpund men war af liten cousumtion, och måste betalas 7 1/2 proCento införslen, men på salt är frank-riket så rjkt, at det många främmande Nationer dermed åhrligen bespisar, och ehuruwäl det af hafswattnet på åtskilligeställen såsom wid

dåck till en skorpa som förwarar det underliggande saltet alt till dess man behagar det afhämta. Saltpetter giöres i Frankrjket på flera ställen, men ibland de största är Saltpetter siuderiet i Montpellier hwaräst jorden som under hus och

omkring Paris wid Cliquart, Bontane och Liais, dels wid S:t Clou, Senlis etc. och på många ställen i hela Frankriket , hwaräst Stenen ligger 6, 8 till 10 fambnar under jorden i Lager af 1 1/2 till 2

war avancerad. Jag reste fördenskull igenom S:t Jean de Luz öfwer Haudau och Elfwen Bidazon som skillier Spanien ifrån Frankriket , förbi Konungarnes conference Ö till Fontarabien och derifrån öfwer til de Pyreneiske Bergen till Ijon och S:t

Provinciers frihet nogsamt skiönias då ifrån Catalonien dageligen hoptals Spanske öfwerlöpare kommo, hwilka wid Perpignan i Frank-riket ingingo och marcherade igenom Languedoc och Foix

mindre fyrkantigt som till spik och annat i landet förbrukas elliest förfärdigas här inga särdeles manufacturer som i Frankrjket , Engeland och andra orter, hwaräst järnwärk äre inrättade mycket föröfwes, utan allenast grofwa sorter af hiulspänger, hästskor och spik,

föröfwes, utan allenast grofwa sorter af hiulspänger, hästskor och spik, hwaraf så wäl til andra orter i Spanien som till Frankrjket och Wästindien stor myckenhet afsändes. Skogen gaf när wid wärken mycket ringa anseende war låg och otät, Klippog mark

profit länge stått at giöra, dessutan försändes åhrligen någon quantité på denna sidan om Spanien mäst till Frankrjket en god del till Irland såsom och något till Engeland och Hålland mera för ballast då den Spanska ullen i

ock synes tillåta sådan näring öfwergifwa, så tyckes Spanien sielf och dess wästindiske Provincier för nationens skull Portugal Frank-riket och Irland för des nära situation och Hålland samt Engeland för Commercien skull altid böra af Biscaiske järnet efter proportion

hälst efter de intet som i Swerige altid et Collegi Direction äre undergifne, utan uti Tyskland, Italien, England och Frankriket , ibland många och smärre Herrskaper och privatoo fördelte, om hwilka man på intet annat sätt än med längre

Romerska gebietet 11760. Roushillon 5400. I florentiske gebietet 20000 Genuesiske 17200 Brescia 6400 Engeland. 120000. Luyk 18000. Biscayen 80000. förutan Frankriket hwilcket till största delen med egit järn

warit åtskilliga Jernbruk eler som de kallas bloomeries ok smältehärdar, sådana som brukas ännu i södra delen af Frankriket , ok antingen det härröredt af dessa Wärks ofullkomlighet eller folkets okunnoghet, så har sedermera funnits at slaggen, eller hwad

sagt deras skog mäst bestå, agta de högt almskogen, ok den som de kalla Fransk Alm, skolande wara ifrån FrankRiket först införd. Deraf ske ansenliga planteringar, dels emedan han gifwer goda kol, omskönt ej så starka som Ekeskogen, dels eme-

eller straxt under jorden. Han är af en hwitagtig färg ok grof; i öfrigit ej olik St Malostenen i FrankRiket , som de ock nyligen begynt at betiäna sig af denna Morestone i Messings-

Ingots, hwar ingot af 8 eller 10 skålpunds wigt. De stämplas med samma stämpel som stångtennet ok sändas mäst til FrankRiket . I hwar wåg eller Coynage hall är en stor Jernkättel, hwar tennet smältes ok giutes sedan i mått til

stora glasbruket för större Spegelglas, som är det endaste i England, ok hwarest samma glas blåsas, i stället de i Frankriket giutas, så drifwas här af åtskilliga Interessenter först 13 ugnar, dels för gårande af koppar, hwartil brukes förnämligast Barbarie koppar,

uti et annat Land belägne werk, som jämwäl under samma tid blifwit besedde, ok hwartil resan til och i FrankRiket ifrån år 1721 til slutet af Julii 1723 hade kunnat gifwa anledning. Hwicken resa begyntes d. 27. Julii förstbemte

i ackt tagas hwarwid de senare åren så stora förändringar skedt medelst dess stegraock fallande, at man ännu i Frank-Riket finner deraf beklagelig werkan. Tilförende woro allenast twenne Mynt i Riket i Paris ock Lions hwarest äro jemwäl däså kallade

blifwit giorde både i Alpes och de Pyreneiska Bergen, så at, när man undantagne Jern werken, med Berg wäsendet i FrankRiket är slätt bewändt och litet eller alz intet blifwit giordt til saken, anten at Malm strekens obeständighet, som wisa sig

äro, som för är wid handen gifwit, åtskilliga Jernwerk, hwilka jemte dem i Berrg sägas gifwa det bestste Jern i FrankRiket . Så giöres jämwäl der i landet en myckenhet ståltåäd ohk, förtentaJhrtnbla.I Alsace äro masugnar och hammarsmidior

Contre vent, 18 Tum, warande formen ell:r pipan mit uti. Träbäljor brukas så wäl här som mästadehls, öfwer alt i FrankRiket , och kosta i Berry ifrån 200 til 500 Livres paret efter storlek. När ugnen är upeldad och kommen i

ska efwen i FrankRiket mera begärlige, och det för den ordsaken, at de är lättare i wigten omskiönt de äro af samma Calibre,

skålpundet til Landzfolket, och är detta förmodel: det endaste werk at denna art, som nu förtiden hafwer bestånd i FrankRiket . I Bean äro inga flera Jenwerk gängsa än dem man här har anfört utan förses landet med, Spanskt jern

enå på gräntzen och i synerhet i gräntze orten St Jean de Luz, emedan förbades at tilstödia någon fart ifrån Frank-Riket til Spanien, under före wändning at den någon tid tilförende yppade Pästen ej månde tillåta sielfwa werken at bese. Om

Tilförende är sagt, at på denna sidan i FrankRiket inga Jern werk äro at säga af, mer strax innom Spanska Gräntzen i Biacayen äro Ourdasonvie, Berha, Oy hartzon

Hamnen i Spanen såsom Bilbao el:r St Sebastien för öwigt betalar Spanskt så wäl som annat främmande Stångjern i Frank-Riket en inkommande Tull af 12 sols p:r Cent:. I Tolosa och Victonia Städer i Biscayen äro Stycke gjuterier och

så wäl som af Bly, skolande ju wäl dessa Malmer der wara mindre med jern binda beblandade än i FrankRike . Wid Toledo skal lock för någon tid sedan blifwit ar-

kopparen kom at gälla 52 sols skålp:det der har doch annars ej för mera såldes nu för tiden i FrankRiket , och i synerhet Bayonne, än 39, sols Skålp:d blackkoppar, och 36 sols i går skifwor och, at i anlodnng

Spik, dels af det mjuka för Söm, och galt 150 Livres och derutöfwer. Sedan man sålunda igenomlupit alla Provincierne i Frank Riket med de der befintel. Jernwerk, och efwen på sit ställe något wid handen gifwit, hwaraf må kunna dömas om om-

Den owisshet man härmedelst stadnade uti angående den åhrl Jern tilwerkningen i Frank Riket , månde sålunda gifwa anledning at dels i Paris, dels wid resorna i Provincierne söka få kunskap om de

Så skulle man til efwentyrs icke så särdeles skrida utur wägen, men åtminstone hafwa deraf at sluta huru Frank Riket ibland andra stora förmohner ej eller tryter i detta måhl, hwartil kommer, at det öfwerflöd och goda kiöp

sednare ort fuller litet Jern, men snart sagt alt ståhlet importeres, så lärer finnas at Consumtionen på Jern i Frank Rike är af de alra ansenligaste, som lätt står at tänkia om et så stort och folkrikt land, hwar, förutan

eller baken, af Knifwen, liggande emellan stålet, som en Kil. Thet förra kallas Krampestahl, och går mäst till England och Frankriket , och göres thet bästa af Wolfferts wid Mosbach 1/2 mil ifrån Remschedt, hwilket ock sist försåldts i Holland för