Sverige
Parent: Europa
Type: Land
konstitutionell monarki i Nordeuropa
Coordinates: 61° (latitude), 15° (longitude)
Places
Mentioned in travelogues
This place appears in the following travelogues with the quoted excerpts.
Odhelius' travelogue (1691-92)
-
Page 11
Collegio kan gifwas wid handen, om icke så strax till de här i Swerige befintelige wärk med någon fördel kan Appliceras; dåck wid hwarjehanda tillfälle anten wid nya orters påfinnande eller förefallande Consultationer
-
Page 16
Öfwerste Thul tillika sig infan, hwilcka nu rundeligen låfwade sig willia wisa hwarutinnan Schumeijer i dess arbete här i Swerige hade felat, och flere processer uptänka som af ingen ringa wickt skulle hafwa sin önskade effect, erböd sig H:r von
-
Page 16
af ingen ringa wickt skulle hafwa sin önskade effect, erböd sig H:r von Kniphausen at för min hemresa till Swerige någon wärkelig tinctur medgifwa som i Eders Kongl. Maij:ts närwäro possibiliteten af metallernes transmuterande till gulld Ögenskienligen skulle
-
Page 16
som iag så wäl igenom muntelige raisoner som skrifteligen inlagde Memorialer sökte at betyga honom, at af hans wärk i Swerige ännu aldrig någon fördel ware afsedd, mycket mindre någon profit niuten, utan at man det fast mer långsammare
-
Page 16
efter där i neijden inga Bergwärck finnas belägne, utan hwad som af Metaller där förbrukas, järn och Koppar utur Swerige och de öfriga ifrån andre Orter blifwa tillfärde, begaf iag mig utan drägsmål till Berlin upwacktande strax Baron
-
Page 16
taga de förr omrörde processer, derwid Öfwersten wäl i förstone något inkast giorde, som ware Schumeijers processer i Swerige så lyckeligen aflupne, at man särdeles nytta derigenom kunde hafwa funnit och nu allenast flere profitable wettenskaper wille
-
Page 17
skred han änteligen till 2:ne arbetens företagande, dermed han angenäme ting förmente i Swerige kunna förrättas, hwarwid han lät hämta åtskillig slags Koppar-skursten af en annan art wid mansfäldiske Schifwerwärken, hwilcken sedan
-
Page 18
hade tillskrifwit at uti Hamburg komma sig och Regerings Rådet Heldberg tillmötes, där de om Öfwerstens inresa till Swerige och dess wettenskapers nyttigheter skulle med hwarandra öfwerlägga, begaf iag mig
-
Page 18
Maij:t dess förmenta nyttige erfarenhet, och at Eders Kongl. Maij:t intet angenämare skulle wara, än at medelst deras wettenskaper Swe-riget någon wärkelig fördel skulle tillflyta, föreställte iag derhos de swårheter som mig wid sielfwa processerne wore förekomne och till
-
Page 18
hade ansedt och han icke annorledes där wille låta sig intala än ware sådane dess processer af det wärde at Swe-riget derigenom stor fördel skulle tillfalla och han anseenlig Recompence förtiena, Baron won Kniphausen ock wid samma tid honom hade
-
Page 19
cerande i Swerige , hälst emedan icke alla tjder om åhret torde wara beqwäme till sådan Koppars tillwärkande, omkostnaden kunde falla
-
Page 19
anlåtit, ställande dåck H:r Öfwersten fritt om han till så mycket större försäkring i et så wigtigt ärende behagade i Sweri-ge det samma personligen erfara, då icke allenast Eders Kongl. Maj:t med särdeles nöje lärde hugna sig öfwer Contractets fullbordan, utan
-
Page 37
wissa Metaller dem öfwerträffa, icke destomindre hörer man samma klagan hos dem som wid andra Bergwärk i Tyskland och Swerige , at utbyta, tager af, Grufwebyggningarne komma i lägerwall och således lusten till dess Cultinerande förswinner, hwilket de
-
Page 38
de fattigare ifrån 1/8, 1/4 till 1/2 och sällan större fambns bredd och icke något utbredt stockwärck som här i Swerige , Malmen icke heller med Eld utan slageld och eisen med sprängande winnes, så ställes ock grufwebyggnaden derefter icke
-
Page 39
med Eldsättiande skulle lösbrännas, efter på den Bohmiske jordmånen icke så snart brukelig skog ingen wäxer som här i Swerige plägar skie. Sielfwa Bergarten är icke heller i gemen så hård ock fast, som här i Swerige, utan mera
-
Page 39
här i Swerige plägar skie. Sielfwa Bergarten är icke heller i gemen så hård ock fast, som här i Swerige , utan mera lös, spaat ock kalkacktig, at den med spetsade järn-hambror lättare kan twingas, ock enär hårdare flintberg
-
Page 41
Methode författadt, så will iag dess beskaffenhet efter hans egit opgifwande här omständeligen införa, at om sådane Malmarter i Sweriget med tiden skulle yppas, man til äfwentyrs här af någon underrättelse kunde hämta.
-
Page 59
det wid profwet strax igen, och arbetaren blifwer så tillbörligen tilltalter. Sielfwa Methoden är nåstan sådan som är i Swerige , ty så snart malmen efter wanligheten wid Grufwan är skilder och för bokwärket förder, warder han uti pårinnande wattn
-
Page 71
löshet modereras och lämpas. Schichtmästaren som Räkning håller, folket aflönar och giör den tienst som Bokhållare här i Swerige äro wahna, niuter sällan mera än 1 1/2 till 2 r:dr om weckan, därjemte han dåck flera Grufwor under
-
Page 77
är i förråd och de snarare dermed willia wara färdige, Gårbrännes efter det så kallade Lilla maneret som här i Swerige är brukeligit pa en Skishärd, hwilcken de dåck icke gärna låta inbilla sig så kunna tillredas, af en quantité till
-
Page 77
af deras Segerwärk, så har iag icke förment henne icke nyttigt härwid böra införas; särdeles sedan man nu i Swerige böriar ansegrande giöra sig något nogare bekymrad och förmödel. af denna beskrifning som wid ändan finnes annoterad nöjacktig
-
Page 80
dess gröna, röda, swarta, hwita färgor och bekommer han den lustre som de många slags käril, hwilcka så wäl i Swerige
-
Page 85
och wid torra Somrar till hamrarne ledes. Malmen kullbröts 1/2 mihl därifrån, hade anseende som Myrjärnsmalm här i Swerige , och blef för dess löshet och jord-bländning förwaskad uti slamgrafwen wid grufwan förän han fördes till hamma-
-
Page 115
och högd samt 2 1/2 alns bredd med 2 till 2 1/2 R:dr. Malmen finnes sällan där, som här i Swerige i fast klyft utan mera i lös bergart, utan särdeles diup, antingen den uti strykande ådrar, fletzer eller swafwande
-
Page 119
th:r Courant Skiepp:t närmare åt Siöstäderne och särdeles wid Hamburg syntes wäl icke mycket Koppar ock järn som icke utur Swerige war ditfördt, men som Kiöpmännerne hafwa dess correspondence öfwer alt, och icke gärna tillåter at de i nödfall till en
-
Page 119
dansk grund 2, 3 a 4 mihl utom Staden, uppå hwilka ägarne kiöper Kopparen i Hamburg af dem som på Sweriget handla och sällier utsmidde godset till andra kiöpmän igen, eller utsmider andras Koppar för wiss lön af Skieppundet,
-
Page 119
fourneras ock det öfriga sällies till Hålland, England och andre orter, hwilka wäl till en dehl sielfwa Kopparen utur Sweriget hämta, men hafwa dåck Hamburg i reserv som en ort den Swerige närmare ligger och öfwer Lübäck utur Östersiön både
-
Page 119
hwilka wäl till en dehl sielfwa Kopparen utur Sweriget hämta, men hafwa dåck Hamburg i reserv som en ort den Swerige närmare ligger och öfwer Lübäck utur Östersiön både Koppar ock järn bekommer, at när någon hastig Commission af de främmande
-
Page 120
som iag wid wärken däromkring blef warse, war förutan gårkoppar, Swänske Plåtar, Slantar och halförer, som dels utur Swerige , dels ifrån Lifland dit woro öfwerbrackte; Den första Kopparhyttan som iag der besåg tillhorde en Kiöpman Straser benemd,
-
Page 120
400 skeppund i sender nedsmältes. När såsom smältes, wärmes härden först wäl af, Kopparen sättes sedan på kohlen, som i Swerige och då han är nedsmällt, hålles med Bälgorne litet stilla, till dess Slaggen är afdragen, då de åter på nyo
-
Page 120
oftast att han icke tunt nog är utspritader och wäl gårbränd, förmenande ifrån det nya Kopparberget i Swerige quantité af Koppar utskieppas som af sämre art skall wara, och ibland den goda Kopparen understickas. Ifrån Norwägen bekomma de
-
Page 122
R:dr Banco och a:o 83 och 84 då Fahlu grufwa böriade falla och Kiöpman af fruchtan af tillwärkningens aftagande i Swerige sig tillhandlade al den Koppar som han öfwerkom för nog högt pris. Elliest hafwa Hammar Patronerne wid Hamburg den wanan
-
Page 123
brutne, utan på priset af stenen kunde sees at de woro ifrån Frankrjke, och af samma art som här i Swerige brukas, elliest berättade han at de efter en främmandes angifwande giutstenar af järn en gång hade låtit förfärdiga, hwilket
-
Page 125
Orter af Swänskt stångjärn till den storleken som Kiöparen begär, och undrade Kiöpmännerne at de så sällan uti Swerige finnes till kiöps. Stål föres mäst ifrån Steirmark kommande på Elfwen öfwer Magdeburg som af 3 alnars längd 1 1/2
-
Page 125
sedermera hade hon af sådan art intet erhållit; äfwen klagades öfwer järnplåtwer som 2 a 2 i hopwekne utur Sweriget för 6 åhr sedan woro brackte och nog sökte men sedan eij blifwit sedde utan ifrån Hartze nyligen öfwerförde. Ankare
-
Page 159
drings schachtet är afdelt. All upfordring skiedde med wattnspel och kärreder, men widlyftigare giorde än i Saxen och Swe-rige efter det gamla maner som uti Åldrige Bergsböcker finnos beskrifwit. Malmen håller sig merendels
-
Page 199
sällies till de ungerske Silfwer Bergwärken; Koppar skall där intet finnas, utan dels utur Ungern öfwer Krakau, dels utur Swerige
-
Page 200
nog finnas men merendels bräckt som till groft arbete brukas, men Manufacturerne bringas utur Schlesien. Så skall ock ifrån Swerige en god quantité af järn och Stål skieppas till Preussen. Wid Kilke Biskoppen af Krakau tillhörigt, warder allehanda Klensmeds arbete
-
Page 200
utan allenast hwad Siöledes warder brackt öfwer dantzig. H. Dörfler berättar sig äfwen flera gångor hafwa sökt at inrätta emellan Swerige och Pohlen en Salthandel, men
-
Page 200
Bohmen och Tyskland till Lands, och till wattn ifrån England till Dantzig. Victriol och Antimonium utur Ungern, Ahlun utur Swerige såsom ock Swafwel, hwarutaf mycket litet i Polen allenast wid Krahau skall tillwärkas. Järn skall här och där
-
Page 200
öfwer Dantzig till Swerige och andre Orter, hwarifrån så wäl som Lübäck, dantzigerne bekomma mässing tillbaka, hwilken de på deras hamrar förarbeta
-
Page 244
warit 3 Proveditori alle minere hwilka dependera immediate under Consiglio di Dieci, och samma auctorité och beställning som BergsCollegium i Swerige el: Bergs Cancellie i Saxen, döma om alla saker som angå Bergwärk, gifwa tillstånd dem at uptaga emot tjond afgift
-
Page 268
mandråp blifwit dömder at wara på någon tid Landsflycktig honom til Compagnon medgifwit och Levante så sin Commission Swerige förrättat, som alleredan nogsamt är bekant, warande Leoni emedlertid död blefwen och Levante straxt efter sin tillbaka komst i lika
-
Page 268
Levante straxt efter sin tillbaka komst i lika måtto afsomnad, sedan han sin Hustru om en påst penningar ifrån Swerige kommande förhoppning gifwit, derom hon sig
-
Page 271
halm ombundit och förwarat, at det må afnämaren så mycket bättra behaga; Skier och ofte at sämre järn från Swerige öfwerbringas än at det i godhet emot det Italienska kan swara, och ehuruwäl icke så noga kan utsäjas huru mycket
-
Page 272
ringare pris af 26 a 16 Lire i proportion af des storlek. En af de bästa waror som i Sweriget wankar och i desse orter med fördel denna tjd kunde försällias, war Tiära och Bek hwilcket war så sällsamt
-
Page 273
redig, och dåck fant mig icke kunna företaga widare resa, förr än iag hade erhållit kundskap och wexel ifrån Swerige , tyckte iag mig icke illa anwända tiden om iag emedlertid besökte de venetianiske Bergwärken på Tirolske sidan, och
-
Page 291
hwarigenom Swänska järnets consumtion uti Italien hindras, synes wara venedig eller det kärndtiske järnet som där debiteras, och om Sweriget någon
-
Page 309
kan wara derwid uträttat står till at förnimma. Emedlertid bringas den Koppar som i England consumeras största delen utur Swerige , dels immediate ifrån Stockholm, dels ifrån Hålland
-
Page 311
förbud ej kunna hållas wid mackt, till hwilcken förhögning de förmente Engeland så mycket mera wara berättigad, som Swe-rige på utgående Kopparen anseenlig Tull hade lagdt, berättande derhos, at då de Swenske om sådana wärks inrättande i Eng-
-
Page 313
tid warda de med mässing ifrån Swerige , Hålland och hamburg försedde, gällande den Swänska trån Cent: 6 skålpund 6 till 8 a 12 ss,
-
Page 340
orten allenast 6 a 8 pundige af 1100 och 1200 skålpund wigt blifwa gutne på samma wjs som i Swerige är öfligit och giöts wid den ugnen som iag först besökte twå mil ifrån Tunbridge
-
Page 341
Swänskt järn emploijeras och någon del Spanskt, som för dess blöthet skull under wällningen tillsätties, och ehuruwäl åtskillige ifrån Swe-rige sig winlagt at inbringa Swänska utsmidde Ankare särdeles H:r Leyoncrona som i Söderfors ankarebruk participant är
-
Page 346
några Orter drifwas, hwilka dåck litet lära förslå, emedan den myckenhet af järn som til Hull ifrån Swerige årligen försändes, sådant gifwer nogsamt wid handen. Det öfriga järnet som så wäl i landet åtgår, som till andra
-
Page 346
nogsamt wid handen. Det öfriga järnet som så wäl i landet åtgår, som till andra orter utskieppas, bringas antingen från Swerige , hwarifrån det mästa ordnarie 4 kant, vogage och medeljärn föres, eller ock ifrån Spanien utur Biscayen och Bilbao, hwil-
-
Page 347
många åhr sedan, då de Engelske Järnwärken wore flere til talet och icke så stor quantité ifrån Swerige ankom, en Tunn järn till 16 pund Sterling kunde utbringas, så hafwer det dåck nu på några Åhr bortåt merndels
-
Page 348
som dåck för den profitableste i Europa billigt skattas. Ehuruwäl af den stora quantité järn som ifrån Swerige till Engeland årligen försändes, en stor del consumeras i Landet, så wäl till ankar, Skieppsredskap, Byggerj i Städer och
-
Page 349
undgå at betiena sig uti många nödwändigheter af andra Nationer, hwarwid det allenast stode at önska at Sweriget allena järn i sitt Land hade och des pris efter godtyckio kunde disponera, så skulle wäl Engeland som Hålland
-
Page 349
och des pris efter godtyckio kunde disponera, så skulle wäl Engeland som Hålland bättre ord och mera penningar nödgas Sweriget anbiuda, men så mycket den ymnige Swänska tillwärkningen haf-
-
Page 349
partier försända, hwilket alt när det noga efterses, wäl skall kunna aftagas hwart den quantité Järn fördelas som ifrån Swerige åhrligen af Engländarne opkiöpes, ock synes wäl icke swårt at sluta, det ju Engeland hwad järnet angår icke så
-
Page 349
ock synes wäl icke swårt at sluta, det ju Engeland hwad järnet angår icke så lätteligen skall kunna umbära Swe-riget och lärer icke utan större
-
Page 366
en ort anträffas än man lätteligen på de orter skulle skiönia hwaräst sielfwa metallen warder tillwärkad. Järnet kommer mäst ur Swerie och någon dehl ur Spanien, Norrwägen Lyuk samt Surland och flere orter uti Tyskland, ibland hwilka alla dåck det bästa
-
Page 366
quantiten bringa altid ur Swe-rige , och at ifrån de öfriga orter någon del hämtas är icke mangel på Swänskt järn, som wäl skulle kunna
-
Page 368
brukas till tunneband och någon del Knipjärn, men förnämsta quantiteten bringas altid som sagt är ifrån Sweriget , kunnande här i Swerige lätteligare uträknas, huru många 1000:de skeppund åhrligen till Hålland afgå än sådant där i
-
Page 368
och någon del Knipjärn, men förnämsta quantiteten bringas altid som sagt är ifrån Sweriget, kunnande här i Swerige lätteligare uträknas, huru många 1000:de skeppund åhrligen till Hålland afgå än sådant där i Landet ärfares hwaräst Järnet till
-
Page 370
tid sedan har förorsakat de starkaste Järnhandlare i Amsterdam at önska det på et åhr eller mera, intet järn utur Sweriget till Hålland måtte
-
Page 370
ej på bättre sätt kunna inhämtas, än at man slår flera åhr ihop af det quanto som ifrån Swerige på Hålland är Skieppat, och tager deraf et medium, då någorlunda afses kan, huru mycket Hålland till Landets consumtion
-
Page 370
ärna besöka, hwilket så wäl med Östjndiske, som andre bilöpare i myckenhet practiceras, icke eller kan utaf den ur Swerige afgående quantité något säkert slutas, huru mycket deraf uti Hålland årligen afsättes, emedan under stundom händer, at ett eller flere
-
Page 371
lägenhet dit hon skieppas, som utförligen uti den bifogade tryckta Convoy listan finnes Specificerat. Stål bringas wäl någon del utur Swerige men är intet synnerl:t
-
Page 372
Spanioren och andre Nationer försällias. Koppar fants för tiden mycket litet i förråd, utan de förwäntade honom dageligen från Swerige hwarifrån Hållandaren nästan allena all sin Koppar bekommer, så wäl går som utsmidd, förutan litet Koppar ifrån Norrwägen och
-
Page 373
Aken blifwa förfärdigade, särdeles hade man den meningen om kettelgods af hwilket en Köpman Johan Hindrich Menchen ifrån Swerige flere sorter hade låtit nyligen utbringas, men dåck inga så täte och jembne bekommit som han requirerade. Theen och
-
Page 373
på Aken betales dels Contant men förbytes mycket emot mässing oparbetad i kietlar och andra sorter som ifrån Swerige icke så goda utbringas, som de uti Aken
-
Page 390
de orter som at Ocean ligga så wäl går eller rose, som utsmidd ifrån Sweriget , Hålland, Hamburg och på medelländske hafs sidan öfr. Tyskland och Ungern, warande på åtskillige ställen i landet såsom
-
Page 392
till ringa quantité med andra waror öfwerbekomma, och ehuruwäl inga sådane Capitale grufwor där äre tillfinnande som i Swerige eller Tyskland utan Malmen mäst lösmyllig och såsom graupen i jorden förströdd, så hafwes han dåck på flera ställen, och
-
Page 393
kiöpa och des egenskap bese at icke allenast Provincierne utan ock sielfwa Bruken äro så wäl där som i Sweriget utmärkte efter hwilckas art priset af järnet reguleras men alt är dem tillåtit at tillwärka och bringa
-
Page 400
innersta skillies ifrån bräddarne som äre af sämbre art, men denne sorten förbrukas litet. Det berättades ock at ifrån Sweriget ankommit esomoftast stål, men Kiöpmännerne sade sig hafwa swårhet at så wäl det som annat stål myckenhet afsättia, hwil-
-
Page 401
men tyckes litet ifrån Swe-rige dermed wara at uträtta, förrän man den Steirmarkiske till facon och inwärtes godhet aldeles kan imitera. De
-
Page 402
förändring eller och till äfwentyrs Skogens utödande, men så äre dåck ännu stora Skogar fast icke så täta som i Swe-rige och Tyskland tillfinnande, såsom Skogen af Bretagne, Bourgblanc, Toriande, Littlais, Fougeres etc. Skogen af Branconne i Engoulâme, Folambrai, Willier
-
Page 404
inrätta goda Styckgiuterier, det kan hos oss i Swerige icke wara obekant, emedan ännu i manna minne är, med hwad practiquer duc de Nivers hafwer låtit utföra Swänska
-
Page 416
eller brist på ymnige Materialier, utan af Inwånarnes wårdslösa byggning, med hwilken de äfwen som gemena Bergsmännerne här i Swerige deras beqwämlighet at lindra arbetet, eftersöka, utan
-
Page 427
Bodar och stängzler etc efter Swänskt maneer war försedt och inrättat, at iag intet land igenomfarit hwilcket mig Swerige så likt förekommit som Schweits, at man eij utan orsak Subconerar desse bägge nationer med hwarannan någon närmare förwantskap
-
Page 442
flödigt finnes som så många års tillwärkning synes fordra. För Koppartillwärkningen har Swerige af Ålder warit såsom en moder, och fastän på åtskillige stäl len jnoch utom Europa någon quantité utbringas,
-
Page 442
len jnoch utom Europa någon quantité utbringas, så är den dåck mäckta ringa emot den ymnighet som Sweriget fournerar, ibland hwilka dåck Ungern i Europa är den förnemsta som wid Neusol stiger Cent: årligen till 7000. Epenies "
-
Page 442
Zellerfelt och de öfrige Städer i Harze 60500. Dertill då man räknar de 3 a 4000 marker Sillfwer som i Swerige falla och kanske 1000 marker Norrwägen, så lärer den mästa Silfwer tillwärkningen vara ihogkommen och den ungeför
-
Page 444
till 16000. Zellerfelt 1600. Willack 4000 Soldo i Cadore 1000. Och hwad som i de öfriga Bergwärken i Saxen, Swerige och annorstädes utbringas opgår merendels uti sielfwa smältningarne. Antimonium tillwärkas i Barreyt till Cent: 150. i Siebenburgen till 300. Saftor
-
Page 444
så exact alla platzer skulle visitera at en säker kundskap derom skulle kunna gifwas, hälst efter de intet som i Sweri-ge altid et Collegi Direction äre undergifne, utan uti Tyskland, Italien, England och Frankriket, ibland många och smärre Herrskaper och
H. Kahlmeter's report from England and France (1718–1727)
-
Page 11
Ok som altså Scottland hafwer nu förtiden intet Jern af egen tilwärkning, så förses det mäst ok förnämligast ifrån Swerige , hwarpå införslen ifrån Stockholms hamn allena besteg sig år 1721 til 10768 skeppund 16 lispund, År 1722 til
-
Page 59
ock Landsfolket sig mycket betiäna. I det öfriga förses Irrland med jern ifrån Spanien, förutan hwad som ifrån Swerige införes, ok här woro onödigt at nedersätta. På de Engelske Colonierne i America har man mera förslag ok reflection at
-
Page 62
ifrån d. 22 Junij år 1724 til d. 20 Martij år 1725. skeppund lispund Ifrån Holland til. 1707 7 1/2 Swerige 15831 Stockholm 40095 Göteborg 11760 Westerwik 157 10 Norrköping 347 12 1/2 Norrige 502 10 Christiania 116 5 Spanien 262
-
Page 235
underkastade, än de Spanske och Engelske. När man ock här til lägger den införsel af Jern, som sker ifrån Swerige , Spanien och Holland, ifrån hwilken sednare ort fuller litet Jern, men snart sagt alt ståhlet importeres, så
Edmund Gripenhielm's travelogue (1698)
-
Page 10
af Spanmål, Ekewerkie och andre wahrer oderströmmen upp och ned före på Brandenburg och Påhlen, ja ock äfwen på Swerjet med koppar och jern, ankommandes den förra mäst arbetad i allehanda ordinarie Sortementer till 300 Skeppund åhrl: ock gällde
-
Page 39
finnes her ett och annat att observera merendels för dess olijkhet mot kopparsmeltningarne på andra orter, i synnerhet i Swerige af så mångahanda malmarter, hwilka från Schieferns natur i elden wijda differera. Allt sedan detta Bergwerket först uppkom har man